onsdag 27 februari 2013

Skall mars bli varmare än normalt?



Att spå väder är inte lätt. Speciellt gäller det om man avser längre perioder än ca en vecka. WSI (Weather Service International) är ett företag i samma koncern som ” The Weather Channel”, en TV-kanal som i USA sänder väder 24 timmar om dygnet. Det är väldigt bra som alternativ till CNN, när man inte kan sova pga ”jet lag”. Man får allt väder man kan önska och lite till. Till exempel noggranna beskrivningar av jetströmmarnas läge och utveckling. Något man sällan får vet något om här hemma.
  
WSI ger i slutet på varje månad ut prognoser för de tre följande månaderna, en för USA och en för Europa. Så här såg den prognos ut för mars 2013 som man la ut på nätet den 19 december i fjol:

In March, WSI forecasts:

Nordic Region – Warmer than normal
UK – Colder than normal
Northern Mainland – Warmer than normal, except France/Benelux
Southern Mainland – Warmer than normal, except Iberia

Den följande prognosen från den 23:e januari i år ser ut så här:

In March, WSI forecasts:
Nordic Region – Warmer than normal
UK – Warmer than normal
Northern Mainland – Warmer than normal
Southern Mainland – Warmer than normal, except Iberia

I går kom en ny prognos:

In March, WSI forecasts:
Nordic Region* – Colder than normal Finland, warmer than normal elsewhere
UK* – Warmer than normal
Northern Mainland* – Warmer than normal
Southern Mainland* – Warmer than normal, except Iberia

Mars skall således entydigt bli varm och så här i slutet på februari har det ju börjat bra, med +7 grader här i Umeå i går och över nollan hela natten, även om det knappast lär hålla I sig. Vi får väl se hur det blir.

Man kan ju även titta bakåt:

I november förutspåddes den nordiska regionen få varmare än normalt i december, januari och även i februari (utom i kusttrakterna, undrar om Bottniska viken räknas in då?).

I december skulle de bli kallare än normalt i både januari och februari.

I januari skulle februari bli ”much colder than normal”. 

Träffsäkerheten är väl sisådär.

tisdag 26 februari 2013

Hur fick han tyst på Nordegren?

I mer än 40 år har jag varit en trogen lyssnare av talkanalen P1. En gång i tiden kunde man ha P1 på för jämnan och det var hyfsat intressant större delen av tiden. Man blev i alla fall inte uppretad av programmen. För några år sedan släpptes Anicka Lantz lös i ett program som hette Lantz i P1. Så blev talkanalen en pratkanal. Det går över tänkte jag. Det gjorde det. Lantz ersattes av den halvbildade pratkvarnen Thomas Nordegren och programmet Nordegren i P1 hade uppstått. Nordegren var en gång en någorlunda habil utrikeskorrespondent, mest känd som svärfar till Tiger Woods. När han blev programledare i P1 måste han ha fått hybris. Det ständiga babblandet upphörde inte utan fortsatte. Så småningom har han fått en sk ”sidekick”, Louise Epstein. Nu babblar dessa två i munnen på varandra på eftermiddagarna i P1. Hur nu en person som pratar så släpigt att hon bara i det hänseendet slås av Kristina Lugn, kan prata i mun på någon annan, det är ju en gåta. Så är det emellertid och jag tror det beror på Nordegrens ovanliga begåvning i att babbla i mun på folk. Det spelar ingen roll om det är intervjuoffer eller sidekick. Epstein har ju funkat i andra program tidigare.

Nu har emellertid något hänt. Louise har, tillfälligt får man förmoda, ersatts av en ny röst. Rösten låter lite fjollig och tidvis lite svår att lyssna på, men den har fått tyst på Nordegren! Hur gick det till? Jag har lyckats googla mig till att han heter Henrik Torehammar. Han må heta vad han vill, men det är en mindre sensation att notera att Nordegren sitter tyst. Vi får se om det håller i sig.

torsdag 21 februari 2013

Larmrapporter om havsisen



Aftonblandet publicerade för ett tag sen, jag såg det i går, alarmerande nyheter: “ Forskarlarm: Bara en femtedel av isen kvar”. Det var rätt så gamla nyheter då det var läget i september som rapporterades. Jo, det var ca 2,5 miljoner kvadratkilometer mindre havsis is i Arktis i september 2012 jämför med vad som varit normalt i september under perioden 1979 - 2008. För att sätta detta i perspektiv så varierar isytan på norra halvklotet, dvs huvudsakligen Arktis, under året mellan ca 5  och 14 miljoner kvadratkilometer.

För närvarande är det normalt med is eller något mer is i de flesta arktiska områdena, utom Karahavet, Barents hav och områdena väster och öster om Grönland.  I Berings hav är det t o m mycket mer is än normalt för årstiden. Totalt sett är det ca 460000 (3 %) kvadratkilometer mindre med is än normalt för årstiden.

Om vi däremot tittar hur det är i området runt Antarktis så visar det sig att det varit mer än ”normalt” med havsis där sedan slutet av 2011. För närvarande kompenserar situationen vid Antarktis, mer än väl den i Arktis och total sett, dvs om vi summerar Arktis och Antarktis, har vi mer is än normalt (ca 100000 kvadratkilometer).

Artikeln i Aftonbladet föranledde dessutom en del olyckliga kommentarer som går ut på att om havsytan inte stigit mer än nu och bara en femtedel av isen är kvar, då är det nog ingen risk för att havsytan skall stiga nämnvärt. Detta är dock en missuppfattning. Om havsisen som flyter på havet smälter bidrar den på intet sätt till att havsytans nivå ändras om så alltihop smälter. Det är landisen, på Grönland och Antarktis m fl ställen som kan orsaka sådant.

En annan sak är att om havsisen drar sig undan från Arktis öppnas ju korta transportvägar via såväl Nordostpassagen som Nordvästpassagen. Detta ger enorma fördelar för transporter mellan fjärran östern och Europa respektive Amerikas östkust.

tisdag 19 februari 2013

Varmare eller kallare, det är frågan?



Vi går en intressant framtid till mötes. Dansken Henrik Svensmark kopplar ju solaktiveten till klimatet och historiskt verkar hans teori väl belagd. Läs hans artikel ”Cosmoclimatology:a new theory emerges”. Det är mycket intressant läsning och den är inte särskilt svår att hänga med i heller.

Då den nuvarande solcykel, cykel 24, ser ut att innebära väldigt låg aktivitet och nästa, cykel 25 spås bli ännu lägre har vi två effekter som står mot varandra. Ökande koldioxid som skall ge varmare klimat och sjunkande solaktivitet som skall ge kallare. Vad vinner? Får vi en ny ”lilla istid” som på 1600-talet då solaktiviteten var väldigt låg?

Uppgången under cykel 24 lät vänta på sig och man trodde att perioden, normalt ca 11 år, skulle bli något längre denna gång. Nu ser det ut som om anledningen till att uppgången kom sent var att ”maxet” blir lågt. Just nu ser det ut som om toppen för cykel 24 passerades sensommaren 2012! I så fall håller cykel 24 samma rytm som vanligt. Osvuret är bäst, cykel 23 tog sig igen efter att ha sjunkit nära ett år efter en tillfällig topp tidigt år 2000. En ny topp kom sent 2002. Dock tycker jag att de fläckar vi har nu ligger en bit från solekvatorn. När en ny topp i solfläckstalet börjar, ligger fläckarna vid ekvatorn för att så småningom uppträda närmare och närmare polerna och så småningom försvinna. Under ett solfläcksminimum kan det gå långa perioder utan en enda fläck. Som ses på länken nedan så hade 2009 hela 260 dagar utan en enda fläck och perioden 2004 – 2010 över 800 solfläcksfria dagar.

Skall vi få mer kosmisk strålning och molnbildning som leder till svalare klimat eller skall det bli varmare pga den ökande mängden koldioxid?

Solens aktivitet följs med fördel på denna sida [länk]. Notera att solfläckstalet inte är samma sak som antalet solfläckar. Personligen föredrar jag ”måttet” ”solar flux”. Hur det utvecklar sig kan ses här.

onsdag 13 februari 2013

Hästkött är väl ätbart



Visst kan man äta hästkött. När jag var barn var hamburgerkött det vanligaste pålägget vi hade hemma. Visserligen hävdade min mor att det nog ofta var nötkött, då det knappast fanns hästar nog. Jag har även ätit hästfilé, det var utmärkt. Det låg föresten hästfilé i charkdisken på Koppra i lördags, även om vi inte köpte. Korv med häst och åsnekött har jag ätit och det var utmärkt.

Det finns mycket konstigare saker i frys och kyldiskar nuförtiden. En del har jag provat, annat får anstå.
Det finns många tabun på matområdet. En del äter inte häst, andra inte gris eller skaldjur. Jag äter nästa allt, med några undantag. Ett är komage. Korv på komage, andouillette, anses vara en delikatess i Frankrike och min gode vän Phillippe älskar det. I Italien finns det små grillar, som våra korvstånd för i värden (lådan på magen), där man grillar trippa. Fy för den lede, det luktar ”koskit” flera kvarter. Även andouillette luktar halvprocessad koskit. Det finns för övrigt även andouillette på andra magar. Jag har sett häst och till och med kalkon i kyldiskarna i Frankrike.

Jag kan tänka mig att äta det mesta, med några undantag. Däremot vill jag veta vad jag äter. Det skall inte stå en sak och vara något annat. Det är nu inte så svårt för mig att undvika lurendrejerier på området, då jag väldigt sällan äter halvfabrikat och nästan aldrig på lunchrestauranger. Ur min synpunkt är det därför värre att sälja färgad fläskfilé och kalla det oxfilé (även om jag nog upptäcker det) än att sälja lasagne med hästkött och kalla det nöt.