torsdag 25 april 2013

Hur går det med klimatet?



Jag är duktigt trött på att allting numera relateras till ”klimatändringarna”, underförstått förväntade klimatförändringar orsakande ökning av koldioxidhalten i atmosfären, i sin tur orsakade av människans förbränning av fossila bränslen, även kallat den antropogena växthuseffekten. Alla olyckor, extrema situationer mm är, och nu citerar jag ett uttryck som många politiker och politiserade journalister och forskare använder, ”om inte ett bevis, så precis vad man kan förvänta sig med en ökande mängd koldioxid i atmosfären”.

Det finns återhållsamma vetenskapsmän (fysiker, klimatologer och meteorologer), men de märks väldigt lite i debatten. Man får leta bland bloggar och i små tidskrifter som Polarfront (medlemsblad för svenska meteorologiska sällskapet).

Ett annat sätt att relatera till ”klimatförändringarna” fick vi prov på i morse, när risken för ras i Götaälvdalen diskuterades i Nyhetsmorgon i P1. Jag vet inte hur många gånger vänsterpartisten Jens Holm lyckades få in ordet ”klimatförändringarna” under inslaget. Det var väldigt, väldigt många! Man kan undra vad avsikten var med det?

Att man vid planering av markanvändning och för att säkra bostäder, andra byggnader, vägar, järnvägar och andra viktiga anläggningar, bör ta hänsyn till riskerna och när riskerna är stora, vidta åtgärder är en självklarhet. Detta alldeles oavsett om klimatet ändras eller inte. Rasen i Surte och Tuve är ju väl kända, men det finns faktiskt minst 15 kända ras i denna älvdal från år 1150 till i dag. För att bekymra sig över det behöver man inte fundera så mycket över några eventuella klimatförändringar!

Så hur är det då med klimatförändringarna, eller som en känd miljöpartist sa i en radiointervju, ”klimatminskningen”.  Roy Spencer en i (den Amerikanska) debatten känd klimatforskare som enkelt uttryckt sysslar med mätning av temperatur från satellit, har nyligen på sin blogg (han publicerar även artiklar i ”per review”- tidskrifter) publicerat en jämförelse mellan (satellit, UAH och RSS) mätta globala temperaturer mellan 1979 och 2012 (dvs den period när det finns sådana data) och 44 av de senaste klimatmodeller (för perioden 1975 till 2025). Det finns en hygglig överenstämmelse fram till mitten av 1990-talet men sedan spårar modellerna ur mer och mer, om man jämför med mätta data. Man kan även se att modeller i de allra flesta fall ”överreagerar” på utbrottet vid Mt Pinatubo 1991. Efter den kraftiga El Niño vi hade i slutet på 1990-talet har den globala temperaturen inte ökat och detta har inte modellerna lyckats ”fånga”. Trenberth et al., har publicerat en förklaring där energin skall ha tagits upp i djuphaven och att det skall ha skett en temperaturhöjning under 300 och 700 m djup. Jag har läst artikeln och finner den tämligen ”skakig”. Spencer diskjuterar tre alternativ till förklaringar och jag rekommenderar bloggen, just nu ligger den en bit ner, nedanför ett skämtsamt inlägg där han ironiserar över de som förnekar växthuseffekten. Notera att det är ironi!

Den globala temperaturen mätt från Sateli (UAH och RSS) samt 44 klimatmodeller (den grova svarta linjen är medelvärdet för modellerna), Spencer.


Hur är det då med extremväder? I tidigare inlägg har jag påpekat att antalet svåra tropiska orkaner inte ökat sedan 1950-talet, att Spencer studerat data på vindarna i USA som inte heller ökar, snarare minskar och att man utgående från SMHIs data kan se att vindstyrka och antal svåra stormar minskar i Sverige. Detta stämmer ju dåligt med mångas minnesbilder, men som någon påpekat, ”mannaminet” är kort. När det gäller nederbörd har jag inte så bra kontroll. I all hast tog jag fram medelårsnederbörden från 1860 till i dag för 87 svenska stationer (data finns hos SMHI).

Medelårsnederbörd för 87 svenska stationer (data från SMHI).

 
Det kanske finns en trend att nederbörden ökar något i Sverige.

Visste ni förresten att den förlust vi haft vad gäller havsisens utbredning i norr, mer än väl balanseras av en ökning i söder. Just nu finns det mer havsis än normalt på jorden. Ni läste rätt! Detta är ingen intressant nyhet tydligen! Det hjälper inte isbjörnarna, som ju bara finns i norr, men å andra sidan är det långt ifrån någon hotat art.

I dag på morgonen cyklade jag till jobbet utan handskar för första gången i år. Samtidigt komWSIs långtidsprognos för maj – juli. Som vi sett tidigare är den inte mycket att hålla i handen, men det ser inte lovande ut för södra Skandinavien, men hyggligt för norra. Planera semestern i norr i år. Som prognosen är skriven ser det ut att kunna bli sk ryssvärme!

onsdag 24 april 2013

Kunde vår incidentberedskap sett annorlunda ut?



Det stormar kring Försvarsmaktens förmåga i allmänhet och Flygvapnets incidentberedskap i synnerhet. Våra politiker borde inte vara så yrvakna och upprörda och det kanske inte är det heller. Mycket av bullret är nog politisk retorik. Vi har fått det försvar som politikerna gett oss och man borde vara medveten om vad neddragningarna innebär rent praktiskt. Fyra divisioner är ganska lite, i synnerhet om två inte är fullbemannade. Hur hade Peter Hultqvist uttryckt sig om vi hade haft en regering ledd av Socialdemokraterna? Är det någon som tror att vårt försvar sett påtagligt annorlunda ut i så fall?

Nu är det inget nytt att vi, dvs Flygvapnet, inte är uppe och visar oss i alla lägen. Flygvapnet har i långliga tider varit en 8 – 5 (17) verksamhet. Inte för jämnan kanske, men till och från och då även för många år sedan. Även på 60-talet hände det att vi inte var uppe och på tå i den omfattning man kunde ha förväntat sig, t ex när vi blev överflugna/förbiflugna av medvetslösa Starfighterpiloter (F104) från NATO (Tyskland). Självupplevt är hur Flygvapnet vid samövning över vapenslagen, stängde verksamheten mellan 17 och 08. Man gick ur övningen kl 17 för att återkomma morgonen därpå. Något vi andra upplevde ganska som ganska märkligt.

söndag 21 april 2013

Umåker, Maharajah och Panne de Moteur



Nästa helg är det V75 på Umåker. I det sammanhanget finns det två saker som jag tycker är märkliga:


  1. En av celebriteterna som kommer på besök för att erövra ”Berth Johansson Memorial” och därtill hörande 150000 kalla, är Panne de Moteur. Hur i hellskotta kan man döpa en travhäst till ”motorstopp”? Det får vi hoppas att Örjan Kihlström inte får på lördag. Då får nog tränare Hultman hjärtstopp.

    Motorstopp fick inte Kihlström i går med Maharajah (f ö vinnare av Berth Johansson Memorial 2010). Överlägsen var han, å Örjan grät i TV! Jag hade garderat Maharajah, helt i onödan, men efter en lite tveksam vinter i Frankrike så kände man sig inte säker. Däremot hade jag inte tillräckligt många hästar i första loppet så min V75:a sprack redan då. V75:an åt skogen (6 rätt på utgångsraderna i sparsystemet å en ändå ganska favoritbetonad omgång), men jag tog i alla fall igen nästan alla pengar jag satsat på att jag fick in ”dagens dubbel” till 78 gånger insatsen!

    Därmed är vi inne på konstighet nr 2.

  2.  Förra gången Maharjah var på Umåker var 2011. Då vann han ”Guldbjörken”. Då var jag där. Inträdet var 150 svenska kronor. Hur kan det vara tre ggr så dyrt att gå på Umåker som att gå på Vincennes, när det är Prix d’ Amerique?????? 2006 bodde vi i Paris förorter och vi åkte in till tävlingarna. 5€ kostade det att gå in (å dessutom gratis buss från närmaste RER-station). Inser inte travsällskapet att det man inte använder för inträde, det spelar man ändå bort? Korkat.

  


onsdag 17 april 2013

33 cl returglas på väg bort!



Den gamla 33 cl returflaskan med tillhörande back är på väg bort. Detta är tydligt, trots försäkringar från bryggeribranschen. Som det ser ut är det livsmedelshandlarna och bryggerierna som verkar ha bestämt att vi i fortsättningen företrädesvis skall använda olika PET-förpackningar, helst större. Sedan en tid lämnar inte livsmedelshandlarna, i alla fall inte de ICA och COOP-butiker jag frekventerar, någon rabatt på helback med läsk/lättöl (förr fick man mer rabatt ju mer man handlade, 500 kr, 1000 kr 1500 kr). Dessutom finns backarna med returglas numera på ett så undanskymt ställe som det går att finna i butikerna. Notera även reklaminslagen för de ”nya” PET-flaskorna.

När mina döttrar var små hände det att alla tre fick dela på en 33 cl läsk, om det var lite fest. Det funkade bra. Så här i efterskott har det visat sig att det var klokt att snåla på detta sätt. Vi har mer och mer blivit varse hur illa det är med socker och att läsk är en stor bov i den ökande fetmaexpositionen. Lättöl är väl ingen höjdare, men jag men jag vill gärna ha en back hemma. Dricker jag ”riktig öl”, vill jag företrädesvis ha ett lite större glas än 33 cl, men för lättöl är 33 cl perfekt för mina behov.

Jag tror det är dags att starta en proteströrelse mot att handlarna och bryggerierna i smyg försöker plocka bort 33 cl returflaskorna i glas.

onsdag 10 april 2013

Varför skall man mjöla in brödet efter bakning?



Numera kan man köpa nybakat bröd i livsmedelsbutiken. Samma koncept används av ICA och COOP. En sak som jag inte förstår är varför det nybakade brödet skall pudras med mjöl. ”Rått” vetemjöl smakar inte gott och det är en styggelse då det dammar och skitar ner.

Ser det godare ut? Inte i mina ögon i alla fall, men det kan ju bero på att jag genast associerar ”mjölat” bröd till de olägenheter som jag nämner ovan.

Kan vi starta en kampanj mot mjölat bröd? Hur gör vi i så fall. Facebook?