tisdag 18 mars 2014

Blir vi allt blygare?



En sak som jag noterat är att yngre män numera är väldigt blyga. Män som är ca 25 - 40 år yngre vad jag är verkar vara paniskt rädda för att någon skall se dem helt nakna. Detta på ett helt annat sätt än vad vi i vår generation har varit vana vid. Grabbarna behåller kalsongerna på ända in i duschen och tills det börjar strila, alternativt virar in sig på ett sätt som våra tjejklasskamrater gjorde om våra duschar hade för mycket insyn när vi var i skolåldern. Jag har ju inte med detta att göra men det ser i definitivt komiskt ut.

Själv blev jag i trettonårsåldern i en mycket utsatt situation antastad av en äldre man. Detta gjorde att jag kan sägas haft ”bögskräck” (homofobi säger man väl numera) under en stor del av mitt liv, långt upp i vuxen ålder. Detta har dock inte hindrat mig från att kunna klä av mig inför andra. Att uppträda som jag upplever flertalet unga män gör i dag när man gjorde lumpen hade troligen gjort en till allmänt åtlöje. Kanske sitter det delvis där, flertalet av de som är under 30 år har inte gjort lumpen. En stor del av de som är mellan 30 och 40 har inte heller gjort det. Troligen börjar det dock ännu tidigare. Duschar man efter skolidrotten numera? Om jag fattat rätt så väntar man ofta till dess man kommer hem.

Vi i Sverige har ju inbillat oss att vi är väldigt ”fria” och oblyga. Det har omvärlden oxo gjort. Under 50-, 60 och 70-talen spreds filmer över världen med nakenbadande svenskar och svenskor. Sanningen har nog varit annorlunda och verkar vara på väg åt totalt motsatt håll. I Tyskland är det däremot inte ovanligt med samkönade nakenbad. För ca 20 år sedan var jag och en kollega på resa i Tyskland och passerade Bayern. Vi tog in på ett gasthaus och jag som är en notorisk bastubadare noterade att det fanns en massa bilder på olika årgångar av finska backhoppslandslag på väggarna i foajén. Detta gjorde att jag misstänkte att det måste finnas bastu och frågade om det var öppet. Oooh jaa, varsågod det är en trappa ner, fick jag till svar. Väl där nere klädde jag av mig och upptäckte efter duschen att det även fanns pool och simmade ett par längder före bastun. Badbyxor tänkte jag inte på, det hade jag inte med mig. Så in i bastun där det i och för sig var ordenligt dimmig, men jag såg dock att bastun var full av bastanta damer från 45 år och uppåt. Nu har jag nog fan gjort bort mig tänkte jag, men ingen reagerade så jag stannade. Det var lugnt. Jag upptäckte så småningom även en å annan herre, även om damerna dominerade.

Kommer ”bastukulteren”, nu avser jag bastubad i renhållnings/hygien och uppfriskningssyfte, att dö ut med min generation? Jag ser mycket tydliga tecken på det. Kommer bastu även i de nordiska länderna att bli synonymt för träffpunkt för homosexuella män? Finnarna lär väl hålla ut någon generation till, förstås. Inför prospektet att bo vintertid i Spanien har jag undersökt vilka möjligheter det finns att bada bastu på Costa Blanca. Vid sökning på nätet får jag nästan uteslutande träff på vad jag tolkar är ”bögklubbar”. Möjligen om man söker i första hand på gym, och sedan efter bastu (sauna), men även det känns sisådär. Det finns svenska och norska klubbar på kusten, men finns det någon finsk klubb man kunde gå med i för att få tillgång till bastu ett par ggr per vecka?

måndag 17 mars 2014

Störtade eller försökte MH370 landa på North Sentinel Island?



Ni som följt min blogg en längre tid, vet att jag i min tur följer Dr Roy Spencers blogg. För några dagar sedan la han ut en satelitbild från MODIS (NASA) som visar att den förra lördagen började ryka från norra änden av North Sentinel Island. Röken tycks ha börjat ungefär när planet (MH370) försvann. Som Roy själv skriver så är det långsökt att tro att det har något samband, men det är ett intressant sammanträffande. Se bilden och Roys egna kommentarer på hans egen blogg.

Ön ingår i ögruppen Andamanerna i Bengaliska viken.

torsdag 13 mars 2014

En supé i Paris



I går skulle jag och fru Marianne, som är på tillfälligt besök i Paris, festa till lite. Det finns flera mer eller mindre lyxiga restauranger helt nära vårt nuvarande favorithotell, i korsningen mellan Boulevarderna Bd Montparnasse och Bd Raspail. Det blev ostron. Vi beställde 6 ostron av tre sorter, storlek 3, pris mellan 15 och 20 € per halvdussin, lite beroende på sort. Det var Ostron från Normandie, Bretagne samt från Isle de Re. De senare därför att vi haft en fin semestervecka på den ön som f ö ligger nära Fort Bayard (stavningen?) och var lite nostalgiska. Till detta fick vi en del goda tillbehör och vi drack en enkel men god Pinot Gris från Alsace.  Vi fick in inte tre men fyra ggr 6 ostron, men varför inte. Det var således ytterligare en sort från Normandie tror jag. Lite oroliga blev vi när vi kom på att det fanns ostron för långt över 100€ per halvdussin på menyn. Efter en mycket god creme bruleé fick vi så notan. En bit över 180€! Hmm! Vi bet i det sura äpplet och betalade, men kollade en gång till och upptäckte att det inte var de ostron som vi inte beställt som stod för lejonparten, nej de var de från Isle de Re! Dessa visste vi kostade under 20€ per halvdussin, så vi tog kontakt igen med kyparen som kom med sin boss och snart kunde det konstateras att vi debiterats för inte 6 ostron från Isle de Re, utan 6*6=36 st och därmed betalat ca 90€ för mycket. Vi fick tillbaka det felaktigt betalade i kontanter. Sen upptäckte vi att vinet inte var med på notan, men det får väl finnas gränser för hur mycket man skall bråka med kyparna om, speciellt här i Paris där de är kända för att vara snorkiga.