Den jorden som du
trampar hos mig på Crimson Creek,
den kommer från himmelen och den har gjort mig rik,
den duggade så sakta i mången tusen år,
det är en himlajord, min vän, den jorden där du står.
De säger att den kommer från öknen västerpå,
men ifrån himlen föll den, det kan du lita på.
den kommer från himmelen och den har gjort mig rik,
den duggade så sakta i mången tusen år,
det är en himlajord, min vän, den jorden där du står.
De säger att den kommer från öknen västerpå,
men ifrån himlen föll den, det kan du lita på.
Så börjar Evert Taubes balad Himlajord, som handlar om den
fd sjö- och timmermannen[i]
John Löfgren, som blivit jordbrukare i Queensland.
I morse regnade det lite här i Torrevieja, officiellt 0,8 mm, det är f ö det
enda regn vi fått den senaste månaden, efter att ha fått 80 mm på tre dagar i
början av, januari.
Så här ser bilen ut efter regnet. Det var inte helt ren före
men bilden återger inte heller hur illa faktiskt ser ut.
Sista versen i Himlajord:
Hans rikdom var dock
ringa, det har man insett nu,
hans egendom tog banken, en kviga fick hans fru.
Men apelsiner lysa i Löfgrens spår som guld
i urskogen i Queensland, och kvittad är hans skuld.
hans egendom tog banken, en kviga fick hans fru.
Men apelsiner lysa i Löfgrens spår som guld
i urskogen i Queensland, och kvittad är hans skuld.
Själv går jag i
Ligurien på Medelhavets strand,
det blåser från Sahara och rymden står i brand.
Jag tänker på John Löfgren, min vän vid öknens rand.
Det faller jord, jungfrulig jord, från himlen i min hand.
det blåser från Sahara och rymden står i brand.
Jag tänker på John Löfgren, min vän vid öknens rand.
Det faller jord, jungfrulig jord, från himlen i min hand.
Nu är vi inte i Ligurien, utan ännu närmare Sahara och ofta
får vi Saharadamm med en regnskvätt, när regnen kommer från det hållet.
[i] Timmerman
var och kanske fortfarande är en mycket erfaren matros, med goda hantverkskunskaper
i sjömanarbete inklusive arbete med trä. Timmerman var tillsammans med båtsman sk
”korpral” (underbefäl) ombord.