måndag 19 augusti 2013

Lämplig föda



I en debattartikel i SvD tar arkeologen Göran Burenhult och allmänmedicinaren Staffan Lindeberg upp evolutionsaspekter när det gäller vår kost.  Frågor de ställer är: 

”Varför matar inte djurskötarna på zoo sälarna med gräddbakelser? Varför får inte girafferna falukorv – eller tigrarna pizza? Jo, därför att alla djurskötare, zoologer och evolutionsbiologer i världen vet att dessa djur under årmiljoner utvecklat sin matsmältningsapparat och ämnesomsättning till den typ av föda som var tillgänglig i deras ursprungliga miljö. Varför tänker inte dietister likadant”?

Författarna menar att ca 80 % av vårt födointag är ”artfrämmande” och inte ingick i vår meny under vår utveckling till vad vi är i dag. Spannmål och mejeriprodukter har bara ingått i vår föda i några tusen år och har inte avsatt några egentliga spår i vår arvsmassa[1]. Samtidigt kan man se att samhällen som i dag har ett mer ursprungligt födointag, har inte våra vanligaste sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck, osteoporosrelaterade frakturer och flertalet cancerformer.

I artikeln förs två resonemang som jag tycker är intressanta: 


  • Det spelar ingen roll om vi äter 90 % procent animalier och 10 % vegetabilier som inuiterna, eller om vi äter 20 % animalier och 80 % vegetabilier som vissa rotfruktsodlande afrikanska samhällen.  Problemet är vilken typ av animalier och vegetabilier vi äter.

  • Man påpekar att växter inte kan fly och att evolutionen därför har hittat på andra skyddsmekanismer och att i synnerhet avkomman i form av frö skyddas på olika (kemiska) sätt.

Det senare låter ju logiskt men det innebär en del frågor. Flera av de födoämnen som rekommenderas i artikeln är ju faktiskt ”fröer”, frökapslar, förstadier eller motsvarande. Dessutom är väl rotknölar samt lökar är väl även de en slagas avkomma i detta sammanhang? Bland de rekommenderade (urspungliga) vegetabilierna finns frukt, rotknölar, lökar, nötter, knoppar och blommor. Logiskt skulle de kunna vara i ”farozonen”? Nötter skyddas ju genom det hårda skalet så där kanske man kan tänka sig att det inte finns något skydd mot de enstaka arter som lärt sig öppna dessa med verktyg. Vissa växter skyddar sig genom att fröerna kan passera ograverade eller t o m förutsätter en passage genom matsmältningsapparaten. Hur är det med baljväxter? Sojabönan nämns som ett exempel på sådant som bör undvikas genom att den producerar en östrogenliknande substans, men bönor och ärter? Matsmältningsapparaten är nog inte anpassat till ärter och bönor. I alla fall känns det så ibland. Här tycker jag den annars utmärkta och tankeväckande artikeln kunde ha utvecklat resonemanget.



[1] Hur är det med laktostolerans? Själv är jag laktosintolerant, vilket jag uppfattat som det ursprungliga tillståndet, men det finns ju sådana som ”utvecklat” (?) tolerans mot laktos.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar