fredag 27 september 2013

Uppvärmning, stagnation eller nedkylning



IPCC hävdar att uppvärmningen kommer att ske i ett allt snabbare tempo. Samtidigt är man ”bekymrad” över att uppvärmningen avstannat de senaste 15 åren. Vi kanske inte skall gå så långt som de senaste 15 åren då den perioden inleddes med en kraftig El Niño som ju påverkar den globala medeltemperaturen positivt och då ger en lite ”orättvist lång stagnation”. Det räcker om vi tittar på de senaste 10 åren. (T ex här)

Sedan 2003 har ingen temperaturhöjning skett och då ingår ingen kraftig El Niño i början av den perioden. Nu hävdar man från klimatpanelen att det finns förklaringar och andra tecken, t ex att en del av ”överskottsenergin” skulle lagras i haven och att avsmältningen av havsis i det norra polarområdet är ett tydligt tecken på att uppvärmningen fortgår. Jo, det finns en sådan avsmältning. Förra årets sommar var den med minst havsis i det norra polarhavet sedan mätningarna startade 1979. I år blir det inte lika stor avsmältning, havsisen har redan börjat byggas på igen, men mängden ligger klart under det normala och trenden är klar även om det trots förra året ser ut att plana ut lite sedan 2007. Det är en väldigt kort period så vi får se hur det blir framöver. Det finns dock två aspekter på havisens utveckling som jag inte sett några kommentarer om. Jag har dock inte läst IPPC-rapporten, än.


  1. Avsmältningen i norr varierar ganska kraftigt i olika områden. Störst är minskningen i Barents hav och i viss mån farvattnen norr om Sibirien. 
  2. Samtidigt som det sker en minskning kring den norra polen, sker en inte riktigt lika stor, men dock mycket tydlig ökning i den södra. Fortsätter det så här kommer snart Sydamerika och Antarktis att frysa ihop vintertid, dvs i Augusti/September. I år är det inte det värsta isläget (det är på max ungefär nu), men ett av de tio värsta blir det. Övriga år sedan 1979 med extremt mycket is är: 1994, 2000, 2005, 2006, 2007, 2009, 2010 och 2012. De årtalen talar i sig sitt tydliga språk. IPCC har, i alla fall tidigare, hävdat att även den antarktiska havsisens skall minska! Skall man raljera över ”klimataktivisternas" sätt att uttrycka sig är väl det vi nu ser ”inte ett tecken på en global uppvärmning, men precis vad man kan vänta sig vid en ökande C02-koncentration i atmosfären” ;-) (OBS ironi!)

När det gäller antagandet att värmen försvinner ner i haven så måste det i så fall vara relativt djupt då yttemperaturen inte heller ökar fn. Detta har hävdats t ex av Kevin Trenberth. Personligen tror jag inte sista ordet är sagt i den frågan.

Roy Spencer är ganska insnöad på El Niño/(La Niña) Southern Oscillation (ENSO). Han påpekar att denna variation har en 60 års cykel. 30 år med dominerande El Niño, dvs uppvärmning följt av 30 år som domineras av La Niña, dvs en nedkylning.  Vi är enligt hans resonemang ca 10 år in i en nedkylningsfas och han kan i stort sett ”förklara” de globala klimatvariationerna (uppvärmning/nedkylning) med ENSO. Korrelationen mellan den globala temperaturutvecklingen och ENSO är väldigt hög. Den fråga jag ställer mig är, vad är det som i sin tur driver ENSO då?

Det är en intressant 20-årsperiod vi har framför oss!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar