onsdag 25 januari 2017

Fly från svensk skatt eller inte?



De förmånliga skattereglerna vid flytt till Portugal för de med privat och flyttbar tjänstepension har skapat en del uppståndelse.

Själv bor jag ungefär halva året i Spanien och visst har jag funderat på att ”flytta”, dvs skriva mig, bli resident, här. Än har jag dock inte gjort det. Delar av kraven är nog inte så svåra att uppfylla.
Det som i mitt fall talar mot är att jag inte skulle tjäna speciellt mycket, det är t o m så att jag kan förlora, då jag på det ena eller andra sättet skulle bli skattskyldig i båda länderna. Det är jag ju delvis redan då jag betalar fastighetsskatt (både kommunal och statlig dessutom) här och så momsen naturligtvis. Jag skulle dock ha svårt att ”slippa”sk  väsentlig anknytning till Sverige, då vi äger två fastigheter hemma. Detta innebär att jag måste betala full svensk skatt. Om jag skulle sälja min permanentbostad kan jag ev hoppas på att slippa den fulla svenska skatten, men fortfarande måste man ju betala den 25%-iga SINK-skatten på sin pensionsinkomst. Därefter får man betala i mitt fall spansk skatt, om pensionen överstiger ett tämligen måttligt belopp. Tror det var ca 100.000 (11200€) per år. Däremot är tjänstepensionen i mitt fall skattefri. Det kan bli billigare, men det är inte säkert och än är jag inte villig att sälja vårt radhus. Skattesatsen i Spanien är 25 – 56 % och skalan är progressiv. Dessutom har man kvar förmögenhets- och arvskatt (hög). Hela projektet verkar synnerligen osäkert.

Det verkar bökigt och vinsten är osäker.

Det som dock kan få det att tippa över är emellertid situationen med den svenska sjukvården. Om det fortsätter på den inslagna vägen vete tusan hur man gör.

torsdag 29 december 2016

Vertikal dipol för 80 m, är det möjligt?

När jag besökte FURA i augusti (?), låg en gammal artikel i mitt QSL-fack. Det var en sida som jag skrev för AURORA någon gång i slutet på 1970-talet. Kurt SM2DXH hade legat på den några år men jag tror den legat i QSL facket sen 90-talet;-). Då den skannade sidan blev måttligt läsbar har jag först lagt ut en omskriven likalydande text, men behållit originalet nedan, bla för de två figurerna. Några kommentarer från nu (december 2016) har lagts till som kursiverad text inom parentes.

Hur som helst, antennen är värd att prova och därmed artikeln värd att återpublicera. Notera Kurts signatur i nedre högra hörnet, och att min anropssignal är SM5DPS när det en gång skrevs. Därav att jag vet att det är någon gång senast 1978 som den skrevs. Här kommer den omskrivna texten:


Vertikal dipol för 80 metersbandet


En vertikal dipol för 80 m som inte är högre än 20 m och dessutom bredbandigare än en normal dipol, det låter som en saga, men är faktiskt sant. Tipset till denna antenn fick jag i höstas (1977?) av Stig/SM5AYY som använder (använde då för 40 år sen i alla fall) 2 st fasade slopande dylika på 80 m. .Jag fick tillfälle att prova den nu i vår (kan ha varit våren 1977) då en av mina loopar för 80 m blåste sönder.

Nu över till dipolen , utseendet framgår av fig 1 och funktionen förstår man om man tittar i en Smith-diagram. Om man t ex tar bort 10 m från vardera änden av en dipol för 80 m, så måste man kompensera detta med en kapacitans och denna kan fås genom man i stället ansluter 2 parallellkopplade trådar (dessa antas inte störa varandra, vilket torde stämma skapligt de dras år varsitt håll) dessa blir enligt Smittdiagrammet vardera något kortare men ej hälften så kort som den bit som kapats bort.

Nu är frågan, blir det verkligen vertikal polarisation? Jo, en titt på strömmarna (se figur 2) visar att strömmen i de horisontella delarna tar ut varandra och kvar blir endast vertikala komponenter.
Hur blir då så pass bredbandig? Min har SWR bättre än 1,8:1 från 3,5 till 3,8 Mhz. Det vore intressant att höra andras erfarenheter och synpunkter (det är det fortfarande så här ungefär 40 år senare, och inte bara vad gäller SWR utan även hur den fungerar för t ex DX). Jag kan tänka mig att det beror på en viss likhet med en bikonisk dipol (som ju är bredbandig).
Vad är fördelen med denna vertikal t ex jämfört med en kvartsvågsvertikal? Jo en högre upp belägen matningspunkt medför ett högre upp beläget strömmax, vilket i sin tur medför lägre jordförluster (on man nu inte har perfekt jord och eller oändligt många radialer till sin kvartsvågsvertikal och det har man ju aldrig).

Nu kanske någon invänder att denna gudasända gåva är omöjlig att sätta upp för normalamatören. Jag har (hade) mina spänd mellan två/fyra ca 24 m höga träd (granar) och Stig-5AYY har båda sina slopande dipoler i sitt 18 m höga Versatower och de horisontella delarna delarna spända mot diverse hustak och träd.

Slutligen ett tips, mata antennen med skosnöre (73 ohms bandkabel, och balun, som en vanlig dipol. Numera är ju sk skosnöre svårt att få tag i. Alternativet är 73 ohms "lampsladd". Lite tyngre. men ungefär lika bra) och använd i övrigt så lätt tråd som möjligt.


Två måttexempel (se fig 1)    a=12,8 m           a=6,4 m
                                               b=19,7 m          b=27,6 m

Dessa är bara exempel. Cut and try!!!!!

SM5DPS (numera åter SM2DPS)


 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Här kommer den skannade kopian och jag hoppas det går att de två figurerna.



Göran

måndag 19 december 2016

Gör inte som Affärsvärlden skriver...



I tidningen Affärsvärlden förespråkas vindkraftaktier, dels för att de är billiga nu, som ett resultat av Trumps prat om att slopa subventionerna, dels för att det skall blåsa mer. Det förra må eventuellt vara sant, men å andra sidan kan det ju bli som Trump säger. Det senare undrar jag om Affärsvärlden menar bokstavligt eller bildligt. Om de menar det bokstavligt så har dom fel. Det är märkligt hur långlivad denna villfarelse är, den att det skall komma att blåsa mer som ett resultat av förväntade klimatförändringar. En felaktighet blir emellertid inte mindre felaktig för att den upprepas, många gånger.

1.       De flesta tycks vara överens om att om vi kan ha en förestående klimatförändring som innebär att om jordens temperatur ökar, så slår den kraftigast i polarområdena. Något som kan ha startat redan vid den norra polen. Vid den södra pekar det fortfarande i det här hänseendet åt olika håll. Vinden trivs av temperaturskillnader. Om det blir varmare vid polerna kommer denna att minska och därmed kommer det i genomsnitt att blåsa mindre. Detta fundamentala förhållande tycks ett stort antal av de som uttalar sig, reflexmässigt, helt ha missat
2.       Bra statistik är det inte gott om, men i Sverige finns SMHI som har bra koll på hur vädret utvecklats och på deras hemsida kan man se att medelvinden har minskat sedan början av förra seklet och att antalet svåra stormar oxo minskat (det finns massor av data på SMHI, men se t ex http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.16896!/webbFaktablad_51.pdf). I USA finns statistik som visar att antalet tornados har minskat sedan början av 1950-talet.  

Således, den tillförlitliga statistik vi har och fundamentala samband båda talar för att en uppvärmning kommer att innebära mindre blåsigt väder – puhh va bra, tycker jag som vill ha antenner uppe i luften å inte nerblåsta.
Köp gärna vindkraftsaktier, men gör det inte för att ni tror att det skall blåsa mer! Då gör ni samma misstag som de som investerade segelfartyg för drygt hundra år sedan, för att sedan upptäcka att det blåste mindre och att ångfartygen blev effektivare. De senare hade ju i början ett jätteproblem att ha bunkringsställen utspridd över världen när de slukade sådana mängder med kol.