Dålig vetenskapsjounalistik

Det är märkligt att många sk vetenskapsjournalister är så dåliga på att få fram det intressanta budskapet och lägger så mycket krut på oväsentligheter.

Två exempel: 

1.       I dag 2013-02-12, finns en kort artikel på SVT.se som handlar om barnuppfostran. Rubriken är: ”Viktigt med rätt slags beröm till små barn”. När man läser detta stå det ganska mycket om att man tittat på två slags beröm. ”Vad bra du jobbat” och ”Vad duktig du är”. Därefter följer ett avsnitt om könsskillnader som inte verkar leda någostans. Om det nu är viktigt med ”rätt slags beröm”, vad är då rätt slags beröm? Ge oss läsare åtminstone en antydan.

2.       2. Veteskapens värld i TV2 i går måndag 2013-02-11: Ett långt program från BBC som handlade om ”bioengineering”. Programmet var närmast tjatigt i sin ambition att vara pedagogiskt. Gamla kända tekniker och möjligheter, beskrevs om absoluta nyheter. Den stora grejen var att man genmodifierat en get (ett antal getter) med en gen från en spindel, så att geten i sin mjölk producerade det protein som spindeln använder för att spinna sin oerhört starka ”ankartråd”. Tråden är starkare än kevlar. Avsikten tycks vara att vi skall få ett nytt stark och användbart material från getmjölken. Det man frågar sig är hur man på ett uppskalbart sätt skall kunna rena proteinet, och spinna tråden. Detta flög man över utan att ge några som helst detaljer. Att detta går att göra i liten skala är ju rimligt och det visades, även om man inte beskrev hur, men hur skall detta ske i större skala? Programmet innehöll dessutom ett antal rena felaktigheter. En var att när man ”jäser” biodiesel” m h a genmodifierade jästsvampar, så påstods det at man det inte innebar att man minskade koldioxidutsläppen! Det gör det ju faktiskt på samma sätt som om vi jäser etanol till bränsle. Vi använder stärkelse eller socker som vi odlar och tar koldioxid ut atmosfären och åstadkommer ett koldioxidkretslopp. Att det sen kan innebära problem att vi tar mark från livsmedelsproduktion till att producera bränsle, är en annan sak. Detta var ett rent faktafel! Skärpning BBC! Var det möjligen ett fel i översättningen? I så fall skärpning SVT!

Isen på Grönland blir nog kvar ett tag till

Finns det risk att isen på Grönland smälter bort? Knappast. I en artikel, “Eemian interglacial reconstructed from a Greenland folded icecore” i Nature 493, 489–94 (24 January 2013), kan man läsa att under den värmeperiod som hade sin topp för 128000 år sedan var det 8±4 grader varmare än nu. Nästan all is från före denna tid, som varade ca 15000 år från för ca 130000 år sedan, till för ca 115000 år sedan finns fortfarande kvar. Man har tagit upp en 2,5 km ”djup” iskärna och konstaterat att före värmeperioden var isen ca 200 m tjockare än nu och att den efter dessa 15000 år av värme var ca 130 m tunnare än nu. Isen på Grönland lär nog inte smälta bort i brådrasket.

Hur var havsnivån då? Man har tidigare trott att nedsmältningen av Grönlandsisen under denna varma period för ca 120000 år sedan ökade havsnivån med ca 6 – 8 m. Om jag har läst rätt var detta från en nivå som var betydligt lägre än den är nu. Med de data som presenteras i artikeln tror man däremot att Grönlandsisen bidrog med högst 2 m. Något som stämmer med tidigare undersökningar av bottensediment, Science (Colville et al., 2011, Science, v. 333, p. 620-623) där man anger 1,6 – 2.2 m.

Till detta kommer Antarktis bidrag samt havsvattnets utvidgning pga ökad temperatur.

Vad som fn händer på Antarktis är inte entydigt. På vissa delar sker en viss avsmältning (t ex Västantarktis), på andra snarast en ökning av ismassan.

För den som inte prenumererar på Nature så finns ett referat av artikeln tillgängligt för alla på nätet.

Nordliga vindar

Den Arktiska oscillationen, AO, har efter en kort period som svagt positiv åter ramlat ner på den negativa sidan, samtidigt som NAO ligger är neutral. Vi lär få leva med nordliga vindar och relativt kallt de närmaste dagarna. Fram emot nästa helg ser det ev ut att kunna ändra sig. Jag gillar inte det här.

Sjöfartsverket ser ut ha prognosen klar, för nu är alla statsisbrytare ute. Oden är den sista som började röra på sig "kom ut" förra veckan och Ale har rört sig söderut och är fn i Gävlebukten. Frej ser dock ut att jobba mest på finska sidan av Bottenviken. Från norr till söder är Oden i Luleådistriktet, Atle i Skelleftebukten och Ymer här i kvarken samt som sagt ale i Gälvebukten.

Den som vill kolla det dagliga isläget kan titta här: http://www.smhi.se/oceanografi/istjanst/produkter/sstcolor.pdf

För att bättre ha koll på olika fartygs läge i realtid rekommenderas Marine traffic. 

Tyvärr är "förbindelsen och därmed uppdateringarna dåliga längst uppe i Bottenviken.

Slutar detta med en bild på Ymer "in action"

Det blåser mindre!

I debatten om klimatförändringarna hävdas det ofta att ökningen av mängden koldioxid i atmosfären inte bara skall leda till en temperaturhöjning, utan även innebära ett blåsigare och ”våldsammare” väder, mer stormar etc.

Roy Spencer har använt sig av väderobservationer från de senaste 40 åren över hela det kontinentala USA och plottat medelvindstyrkan. Det är en enorm mängd data med datapunkter för varje timme i 40 år från många väderstationer. Det visade sig att vindhastigheten i medeltal sjunkit med ca 0,7 m/s från 1973 till nu! Has bloggartikel är lång och handlar sedan om hur detta i sin tur påverkar klimatet. Kan det vara så att det blåser mindre nu och att det innebär att värmeförlusterna blir mindre och att temperaturen då ökar. Han försöker hitta fler förklaringsgrunder än koldioxid, då temperaturvariationerna inte följer koldioxidkoncentrationen i alla delar. T ex har vi inte haft någon tydlig temperaturhöjning efter ca år 2000, trots att koldioxidhalten fortsatt att öka.

SMHI har mängder med data tillgängligt på sin hemsida. Det roade mig att titta på en station nära mig, Umeå flygplats. Nedan har jag plottat medelvindhastigheten för 10 minuter för var tredje timme från 1965-01-01 till 2011-12-31. Data finns från 1962, men det är väldigt många saknade datapunkter de första tre åren. För hela perioden efter 1965 saknas 1427 datapunkter, vilket kan tyckas mycket, men det är bara ca 1% av alla data då hela mängden är ca 140000 punkter.

Excell är lite klumpigt i bland och jag orkade inte göra en riktig tidsaxel. Det som visas på X-axeln är numret på respektive punkt, där 0 motsvarar 1965-01-01 kl 00:00, och 135933 (sista punkten i diagrammet) motsvarar 2011-12-31 kl 21:00. Punkt 6000 är t ex 1985-08-14, kl 18:00.  Y-axeln är i m/s.

Med bara datapunkterna i diagrammet ser man inte så mycket, bara det allra högsta topparna, så jag har även lagt in en linjär trend (den raka svarta linjen) och ett glidande medelvärde (den ”krusiga” svarta linjen).

Vinden har inte minskat lika mycket i Umeå som i USA, men det finns en signifikant minskning om knappt en halv m/s. 

Detta är medelvinden, den säger ju inte så mycket om det blivit fler stormar så jag har räknat antalet tillfällen med hård vind och delat in tiden i tre perioder, 1965 – 1981, 1981 – 1997 samt 1997- 2012. Mellan 1965 och 1981 blåste det mer än 15 m/s (16m/s eller mer) vid 5 tillfällen, mellan 1981 och 1997 vid 2 tillfällen samt under perioden 1997-2012 vid inga tillfällen. För att det inte skall visa sig vara ett olyckligt val av gräns med 16 m/s så provade jag med 15 m/s eller mer. Resultatet blev då; 8, 10 respektive 4.

I Umeå blåser det således mindre nu än för 40 år sedan, hur man än räknar. Dessutom är det färre stormar numera. Detta är inte minst jag tacksam för. Nu är Umeå en liten fläck på jorden och även i Sverige. När jag får tid skall jag titta på fler. Kanske någon annan kan göra detsamma?