I debatten om klimatförändringarna
hävdas det ofta att ökningen av mängden koldioxid i atmosfären inte bara skall
leda till en temperaturhöjning, utan även innebära ett blåsigare och ”våldsammare”
väder, mer stormar etc.
Roy Spencer har använt
sig av väderobservationer från de senaste 40 åren över hela det kontinentala USA och plottat
medelvindstyrkan. Det är en enorm mängd data med datapunkter för varje timme i
40 år från många väderstationer. Det visade sig att vindhastigheten i medeltal sjunkit
med ca 0,7 m/s från 1973 till nu! Has bloggartikel är lång och handlar sedan
om hur detta i sin tur påverkar klimatet. Kan det vara så att det blåser mindre
nu och att det innebär att värmeförlusterna blir mindre och att temperaturen då
ökar. Han försöker hitta fler förklaringsgrunder än koldioxid, då temperaturvariationerna
inte följer koldioxidkoncentrationen i alla delar. T ex har vi inte haft någon tydlig
temperaturhöjning efter ca år 2000, trots att koldioxidhalten fortsatt att
öka.
SMHI har mängder
med data tillgängligt på sin hemsida. Det roade mig att titta på en station
nära mig, Umeå flygplats. Nedan har jag plottat medelvindhastigheten för 10
minuter för var tredje timme från 1965-01-01 till 2011-12-31. Data finns från
1962, men det är väldigt många saknade datapunkter de första tre åren. För hela
perioden efter 1965 saknas 1427 datapunkter, vilket kan tyckas mycket, men det är bara ca
1% av alla data då hela mängden är ca 140000 punkter.
Excell är lite
klumpigt i bland och jag orkade inte göra en riktig tidsaxel. Det som visas på
X-axeln är numret på respektive punkt, där 0 motsvarar 1965-01-01 kl 00:00, och
135933 (sista punkten i diagrammet) motsvarar 2011-12-31 kl 21:00. Punkt 6000
är t ex 1985-08-14, kl 18:00. Y-axeln är i m/s.
Med bara
datapunkterna i diagrammet ser man inte så mycket, bara det allra högsta
topparna, så jag har även lagt in en linjär trend (den raka svarta linjen) och
ett glidande medelvärde (den ”krusiga” svarta linjen).
Vinden har inte minskat lika mycket i Umeå som i USA,
men det finns en signifikant minskning om knappt en halv m/s. Detta är medelvinden, den säger ju inte så mycket om det blivit fler stormar så jag har räknat antalet tillfällen med hård vind och delat in tiden i tre perioder, 1965 – 1981, 1981 – 1997 samt 1997- 2012. Mellan 1965 och 1981 blåste det mer än 15 m/s (16m/s eller mer) vid 5 tillfällen, mellan 1981 och 1997 vid 2 tillfällen samt under perioden 1997-2012 vid inga tillfällen. För att det inte skall visa sig vara ett olyckligt val av gräns med 16 m/s så provade jag med 15 m/s eller mer. Resultatet blev då; 8, 10 respektive 4.
hej Göran,
SvaraRaderaDina resultat stämmer överens med SMHIs undersökningar för Sverige baserat på geostrofisk vind. SMHI finner att både medelvinden och antalet stormar minskat. Dock tycks inte maximala vinden ha minskat.
Med en uppvärmning som är störst på högre latituder kan man vänta sig en svagare luftrycksgradient för västvinden och därför lägre medelvindhastighet. Det kan alltså vara så att det är uppvärmningen som ger lägre vindhastighet och inte tvärt om, som Roy Spencer diskuterar. Uppvärmningen kan dock bromsas något av den lägre konvektiva värmetransporten som den svagare vindhastigheten innebär.
Atmosfärens stabilitet påverkar också den konvektiva värmetransporten. Eftersom lägre delen av stratosfären har blivit kallare kan man av den anledningen vänta sig en viss ökning av den konvektiva värmetransporten som därmed skulle motverka en del av den globala uppvärmning.
Hälsningar
Edvard
Intressant. Jag skrev till Roy i förra veckan och inkluderade även den info jag fått av dig ang geostrofisk vind och vad som finns på SMHIs sidor. Han skall ta upp detta i sin blogg någon gång framöver.
SvaraRaderaGöran