tisdag 17 september 2019

Varför blev Ant Ant torpare när de yngre bröderna fick ta över hemmanet?

Vallen 2, eller delar därav[1], främst Sundet efter ca 1860, har brukats av våra/mina förfäder åtminstone sedan sent 1600-tal/tidigt 1700-tal. Även min farfars far Johan Olof Olofsson stod som ”bonde” på en del av Vallen 2 t ex i husförhörslängden för 1893-1902, även om han var skomakare.

Om vi börjar från 1600-talet så var precis som sägs i ”Vallens Historia²”, brukarna vid sekelskiftet 1600/1700 Nils Andersson f 1647 (från Frostkåge fö!) och Anna Andersdotter f 1659. Även Annas föräldrar (Anders Olofsson och Margareta Persdotter) brukade nog Vallen 2 på 1600-talet. Det står Vallen 3 i mina gamla anteckningar, men det är antagligen fel.

Efter Nils och Anna kommer deras son Anders Nilsson, f 1688 med hustru Karin Bryngelsdotter Forsman, f 1686. Hon är egentligen värd ett eget kapitel. Hon kommer från borgar- och prästsläkt i Umeå! Vad i herrans namn förde henne till Vallen? Deras dotter, Margareta Andersdotter f 1724 gifter sig med Johan Jacobsson f 1715, från Fahlmark. Vallen 2 brukas därefter av deras söner Anders Johansson f 1748 och hans bror Nils[2] f 1753. Hemmanet delas då första, men inte sista gången. Nils del beskrivs bra i "Vallens Historia" och lämnas här.

Anders Johansson efterträds av hans son Anders Andersson (gammel Ant dvs Ant Ants far) f 1796. Därmed är vi inne på personer som vi nästan känner, dvs vi känner deras namn som brukats till vardags. Med reservation för att Anders eventuellt sålde eller köpte till/av en del, så brukar han sin halva av Vallen 2 rätt länge. Med bara husförhörslängderna som källa, ser det ut som om han brukar den delen till sin död, 1861.

Han har då tre söner Anders f 1825, som vi känner som Ant Ant, min farmors farfar, samt de betydligt yngre sönerna Johan f 1834 och Nils f 1840. Anders har tillsammans med hustrun ”Evastina” tagit upp ett torp vid Sundet. Vi vet inte ännu exakt när detta gjordes, men gissningsvis på 1840/50-talet. Han/de betecknas som ”inhyses” och/eller ”torpare” i kyrkböckerna och någon fastighet anges inte därför. Till torpet tycks det inte höra någon egentlig jord. Kanske har man ett potatisland, min egen gissning, men man äger troligtvis ingen jord.

Varför blir Anders torpare medan Johan och Nils tar över vad som torde vara ca ¼ av Vallen 2 var? Hade han kommit i onåd, begått något brott eller var det bara det att han var äldst och bildat familj medan fadern ännu brukade hemmanet? Det finns två noteringar utan förklaring i kyrkböckerna. Under anmärkningar i husförhörslängden (hfl) för 1847-55 står det ”J 1842”. I hfl för 1842-46 står det under rubriken ”Frejd”, ”Jn_42”. 1842 är Ant Ant 17 år.

Det kan nog anses tämligen säkert att Ant Ant inte begått något brott, han verkar inte straffad, så det är nog inte det som händer 1842 och möjligen renderar i att han får bli torpare i Sundet i stället för bonde på Vallen 2. För övrigt kan man konstatera att hfl ger vid handen att såväl gammel Ant, Ant Ant och Evastina var läskunniga, ”med försvarlighet”, eller t o m ”med färdighet”, samt väl förfarna i katekesen. Däremot var t ex inte Evastina som det verkar skrivkunnig, hon undertecknar Ant Ants bouppteckning med vad som verkar vara ett bomärke. Vid gammel Ant boupteckning är den ende av de närvarande som skriver sitt namn och inte använder bomärke, Nils petter, bror till Ant Ant. Även Ant Ant använder bomärke.

Enligt Vallens Historia² medförde laga skifte i Vallen 1884 att mark vid Sundet mot Mjödvattnet tillfördes den del av Vallen2 som då brukades av Nils Robert och Olof Alfred Stenlund. Ant Ant och Evastina köpte då 42 tunnland av denna mark som då bildar Vallen 2:24, dvs det vi i dag kallar Sundet, men som då hette ”Anders Anderssons nybruket”. Det blev då något mer än ett torp, men det mesta om inte allt är då skog och myrmark. Dock fortsatte man att kalla Ant Ant och senare Ant Hägglund för torpare i husförhörslängderna. I döds och begravningsboken står dock B som i bonde när han avlidit 23 juni 1861 (han begravs 7 juli). När Egon Hägglund under en period på 1930-talet står som ägare av Sundet är det första gången som innehavaren benämns ”hemmansägare” i församlingsboken!

Källor där inte annat anges är husförhörslängderna för Lövånger, i några fall födelse och dopböcker samt efter ca 1900 församlingsböcker och folkräkningar. Vidare har personsökning gjorts på Ant Ant, något som brukar ge resultat om någon är straffad. Ant Ants bouppteckning är även använd och finns för övrigt som äldre inlägg här. Bouppteckningen för Anders Anderson Hägglund f 1825 har precis hittas, men är svårläst. Den kräver mer studier, men kan vara gåtans lösning. Denna text kommer att kompletteras efterhand.

[1] Markerna kring Sundet, Vallen 2:24, tillhörde kanske inte Vallen 2 före Laga skiftet.

6742350-Ett-axplock-ur-vallens-historia-vallen-2.html

söndag 18 augusti 2019

Bouppteckning efter AntAnt

Här följer tre sidor med bouppteckningen efter min farmors farfar, "AntAnt", Anders Andersson Hägglund, f 1825 d 1887, Vallen, Lövångers sn.

tisdag 9 april 2019

Nytt försök med antavla

I detta fall för Anders Andersson Hägglund.

onsdag 23 januari 2019

Min förfader var en sedelförfalskare

Av en händelse kom jag att titta lite mer på min förfader ”Klock Ant”, (Johan) Anton Lundberg. Jag sökte faktiskt efter en del andra förfäder, men det var så ”lätt” att hitta registerdata på honom. Slår jag på vem som helst faller det ut ett eller inget om man inte räknar födelse och husförhör. Jag hade ju redan tidigare hittat en hel del på Anton så jag gick tillbaka för att verifiera att jag mindes rätt. På honom blev det ca 10 träff. Då räknas inte vanliga kyrkböcker, födelse/dop, husförhör etc. Av någon obegriplig anledning förekommer han i ett stor antal folkräkningar, vilket få gör mer än en gång om ens det.

Klock Ant vid frigivningen 1882

Nåväl, här kommer historien om ”Klock Ant”:

Han föds 26 februari 1838 i Åbyn Burträsk av föräldrarna Eric Gustav Jonsson f 11/10 1808 och Maglena (Magdalena?) Christina Abrahamsdotter f 4/5 1818. Han, Eric Gustav, är ”inhyses” och anges som utfattig, viket torde gälla hela familjen. Eric Gustav och Magdalena gifter sig 1836 (troligen 12/4, inte helt läsbart) någon månad före födelsen av Antons äldre bror, Gustav Wilhelm.

I de följande husförhörslängderna anges de båda bröderna som läskunniga, det anges inte för föräldrar eller yngre systrar. Man ser även att de verkar hyfsat kunniga i bibelkunskap och katekesen. Klart över medel, ser det ut som och långt över resten av familjen. Familjen fortsätter som inhyses och utfattiga och Anton bor med familjen till 23/9 1858, dvs tills han är 20, då anges att han flyttat till Norge. Det är min tolkning. Det står vad jag kan se ”norige”. Det är tveksamt om han faktiskt flyttar till Norge, det finns inga data om återflyttning, men i nästa ”upplaga” av husförhörslängden, den för 1863-1872 är han åter i Burträsk, i Lillberget. Nu har han efternamnet Lundberg. Tidigare har det antagligen varit patronymikon, dvs troligtvis Ericsson (alternativt Gustafsson, vi vet inte vilket som var faderns tilltalsnamn, men troligen Eric), men det har aldrig skrivits ut explicit då han ingått i familjen. Han flyttar emellertid snart, 7/11 1863 , tillsammans med pigan Ulla (Ulrika) Carlsdotter, f 28/6 1838. De har gift sig 3/11 1863. De flyttar dock inte särskilt långt, till Åbyn 11:7 där han blir dräng. Här föds dottern Johanna Ulrika 27/7 1864. Efter ett år som dräng hos bonden Gustav Norlund, på Åbyn 11:7, flyttar familjen igen 28/11 1864. nu till Järvtjärn till hans utfattiga föräldrar som nu är ”inhyses” här. Nu heter även fadern Lundberg i efternamn! Här föds två döttrar till, Hulda Lovisa 1867 och Anna Fredrika 1870. Här föds min farmors mor, Maria Gustava 2/2, 1873, i Järvtjärn. Fler barn blir det, Carl Johan, 1875, men han dör en månad gammal. Christina Augusta föds 1877. Anton betecknas nu vad jag kan uttyda (krono)bonde, dvs arrendator, men vad fastigheten har för beteckning är oklart. Det finns bara en fastighet i Järvtjärn med beteckning, den med nr1 och den är det inte. Dock finns fler gårdar i byn.

1878 döms Anton till 4 år på fästning för tillverkning av falska sedlar. Det blir det då relativt nya fängelset Långholmen i Stockholm. Ett fängelse efter amerikansk modell som var i funktion in på 1960-talet. Anton tycks ha återvänt till Järvtjärn efter de fyra åren. Vid frigivningen anges yrket som ”urmakare”. 1883 flyttar familjen utom äldsta dottern till Gammelbyn, Burträsk. Hulda Lovisa och Anna Fredrika flyttar till Skellefteå respektive Piteå. Albertina Amalia föds 1884. Maria Gustava får något som anges som ”frejdebevis” 1886. Dottern Kristina Augusta dör 1893. Anton med familj är nu ”inhyses” igen.

Småskollärarinnan Maria Augusta verkar bo i samma hushåll/på samma gård, men ser i husförhörslängden ut att vara lite separerad från familjen i övrigt. 1894 flyttar hon till Vallen, Lövånger och Gifter sig med Anders Hägglund, min farmors far.

Farmors mor småskollärarinnan Maria Augusta Hägglund, f Lundberg

20/5 1908 dör hustrun Ulrika (Ulla). Anton delar sedan hushåll med yngsta dottern Albertina Amalia, som nu är småskollärarinna. Dottern gifter sig 1914 och flyttar till Andersvattnet. Anton dör i Gammelbyn 17 maj 1918. Han är då 80 år.

Det som fångade min uppmärksamhet och gjorde att jag kollade lite extra på ”n´Klock Ant” var att i folkräkningen 1910 står att både han och den då i hushållet ingående yngsta dottern Albertina Amalia är från och då menas troligen födda i Nysätra! Jag fann inga som helst övriga belägg för att det skulle vara så. Han anges även här som urmakare och dottern som småskollärarinna. Att Anton gjorde något med klockor torde vara ställt utom allt tvivel, med tanke på att han var känd som ”Klock Ant”. Vad för slags urmakare han var kan man undra över, han hade knappast någon urmakarverkstad i Gammelbyn, där det fö fanns en hel del hantverkare, som skräddare mm. Nej han var ju för det mesta ”inhyses” och hade nog knappast ordentlig försörjning på ”urmakeriet”. Att han var något slags tekniskt bysnille lät min farmor höra. Det skulle även vara därför som han drogs in i sedelförfalskningen. Enligt min farmor var det snarast ett uppdrag han fick av några kriminella, det att tillverka tryckpressen.

Farmor Signe Maria Olofsson, f Hägglund

Noterbart är att Anton inte i övrigt var straffad, varken före eller efter, vad man kan se. Med tanke på att det finns så många källor utan några belägg i övrigt så bör detta vara korrekt. Jag skall se om jag kan hitta själva domstolshandlingarna för att se vilka de övriga juvelerna var i förfalskningshistorien. Hittar jag något får jag väl återkomma. Ett intressant 80-årigt livsöde må man säga.

[MO1]

[MO2]