torsdag 4 december 2014

Så blir det då extraval.

Nu tog väl Löfvén i så han nästan sprack. Visserligen är inte extravalet utlyst ännu, så det finns tid till nyår att ändra sig, men det är väl osannolikt. jag har hela tiden antagit att allianspartierna "mellan skål och vägg" talat om för herr Löfvén, att visst kan vi förhandla med dig och stödja er i flertalet frågor, men:

  • Vi måste först vara lite avvisande för att inte få allt för mycket stryk av våra väljare i nästa val. Väljarna ropar på samarbete, men straffar de partier som samarbetar (Tänk på de i S, MP och V! Egen kommentar).
  • Gör dig av med MP och bilda en egen minoritetsregering. MP-underlaget tillför ju egentligen inget ökat riksdagsstöd och det blir så många (symbol)frågor som låser sig med MP med i spelet.
Givet detta skall vi nog lösa detta dilemma. Så blev det dock inte

 Det är svårt att veta om turerna gått ungefär så och Löfvén spelar, eller om allianspartierna varit så totalt avvisande som han vill göra sken av. Att gårdagen innebar överdrifter och ohederliga påståenden är det nog inte bara K G Bergström som anser vid det här laget. Läs hans utmärkta och ovanligt skarpa krönika här. I dagens AB tar Lena Mellin upp samma tema, något mildare kanske, men bara något. Förhållandevis skarp kritik mot S-ledaren för att komma från det hållet.


Läs även Leif  G W Perssons spådom från (10 augusti) en månad före senaste valet valet, den var nästa rätt på alla punkter! Det han missade var att "unge Åkesson" skulle gå in i väggen och att Reinfeldt skulle avgå så snabbt.




tisdag 2 december 2014

När den politiska retoriken flödar är det risk att det brister i logiken



Först å främst vill jag påpeka att Sverigedemokraterna inte är vågmästare. Dit torde det vara långt. Tungan på vågen, ja men vågmästare är enligt den definition jag känner ett regeringsparti (egentligen en regeringschef) som tar sig fram genom hoppande majoriteter. Man brukar använda exempel från C G Ekmans ministär från 1920-talet eller Ullstens regering i slutet på 1970-tallet. Båda liberaler f ö!

För det andra vill jag deklarera att jag varken gillar SD eller MP och att jag har mycket svårt att se att en situation skulle uppstå då jag t ex skulle rösta på SD och numera gäller det även MP.

När jag deklarerat detta vill jag samtidigt säga att demokratin förutsätter att alla partier behandlas någorlunda lika och att det gäller även de man ogillar. Löfvén säger i ena andetaget att den rödgröna regeringen och alliansen bör samarbeta så att SD hålls borta från allt inflytande. Föra att citera från morgonens P1: ”Det vore konstigt om inte vi med 87 procents stöd kunde komma överens så att vi inte ger SD inflytande” (jojo, det har man ju lyckats med sisådär så långt). I nästa andetag fördömer han SD och mellan raderna även alliansen för att man vill ha bort MP ur regeringen och kallar detta horribelt.  När den politiska retoriken får råda hamnar logiken på efterkälken.

När detta skrivs har SD ännu inte meddelat hur man gör och i denna diskussion om logik spelar det inte så stor roll. Under alla omständigheter måste nog Löfvén ta stöd från något eller några allianspartier. Då måste det finnas något att förhandla om och det måste antagligen innebära att ett antal av de frågor som förhandlats fram mellan S och MP måste stryka på foten. Klas Eklund nämner i en intervju i SvD att några rödgröna satsningar som riskerar att försvinna vid nya budgetförhandlingar är traineejobben, stopp för fas 3, höjning av arbetsgivaravgifter för unga och frågan om vinster i välfärden.

Löfvén torde inte vara omedveten om att hans favoriter till samarbetspartners ur alliansen, FP och C, riskerar att ta oerhört mycket stryk av sina väljare om man samarbetar med S (och ännu värre med MP) och därför måste han ha rejäla köttben att bjuda på. Dum är han väl inte. Därför torde en omedelbar start av förbifarten och en säkring av Bromma vara ett par bra symbolfrågor att börja med. Det torde under alla omständigheter inte vara lätt att få med C och/eller FP på samma saker som man kan bli överens om med MP och V. Här torde en situation med Löfvén som vågmästare vara den på sikt och utan nyval, enda lösningen.

tisdag 16 september 2014

När blev Statskunskap en vetenskap?

Plötsligt så är alla valexperter mm vetenskapare, statskunskap som det förr hette är numera statsvetenskap. Hur gick det till?

onsdag 3 september 2014

Myter som skymmer



I Västerbottenskuriren tar Mats Olofsson (vi är på intet sätt släkt) på ledarplats i dag upp problemet med att ”Den politiska myten inskränker den politiska debatten”. Han tar fram flera exempel. Den höga ungdomsarbetslösheten som när man disekerar den och bara tar hänsyn till som inte har jobb eller studerar faller från över 20 % till mellan 6 och 7 %. Nu är det väl så att vissa studerar vidare för att de inte får jobb. Så gjorde f ö jag redan för över 40 år sedan, vilket jag inte haft anledning att ångra. Han tar även upp den så kallade pensionärskatten. Ett tredje exempel ”Apoteksdöden” i glesbygden. En myt som blivit en sanning. Sedan den sk apoteksreformen har, enligt den statistik M O hänvisar till, endast tre ”glesbygdsapotek” stängts, i Lima, Marstrand (glesbygd?)  Löttorp. Det senare ett ”sommarapotek”.

Det finns dock fler och än mer spridda liknande myter, som det inte skulle förvåna om M O själv bidrar till. Jag har dock inte orkat gå igenom alla hans ledarstick. På klimatområdet finns det nästan hur många som helst som politikerna och andra opinionsbildare sprider vitt och brett. I synnerhet företrädare för miljöpartiet tar alla möjligheter, senast efter den stora skogsbranden i Västmanland och översvämningarna i Malmö. Varken globalt eller lokalt i vårt land har förekomsten av ”extremväder” ökat. Antalet svåra orkaner och tornado har t ex i USA faktisk haft en sjunkande trend sedan början av 1950-talet. Antalet svåra stormar i Sverige har på samma sätt minskat (se statistik från SMHI!). Även medelvinden har minskat något. Nederbördsmängden i Sverige har dock ökat marginellt. Antalet fall med dygnsnederbörd över 40 mm svenska stationer har ökat något sedan 1960-talet, men är ändå lägre än på 1930-talet så någon tydlig långsiktig trend är svår att se.

När det gäller klimatmyterna är det dessutom så att jag tror att de som sprider dessa tror på dem. Det är ju lätt att få intrycket att det blir mer extremt, just efter en extrem händelse, trots att sådana händer hela tiden på olika platser och att de alltid gjort det.

I vintras var det en grupp miljöaktivister och journalister ville dokumentera hur havsisen runt Antarktis var på väg att försvinna. Man åkte dock på en nit, därför att var dåligt påläst. Det var ju lokal sommar så man trodde nog att man skulle få fina bilder på smältande is. I stället frös man fast och var tvungen undsättas i en räddningsaktion (ölet hade dessutom tagit slut). Sanningen är nämligen den att samtidigt som vi har en avsmältningstrend vid den norra polen har vi en växande trend runt Antarktis. När det gäller vad som händer i Norra ishavet är dock även den informationen filtrerad. Är det någon som läst att i år öppnades inte Nordostpassagen för fartygstrafik. Sist jag kollade upp detta hade inga handelsfartyg passerat vid Frans Josefs land (Isbrytaren Oden som gjort en forskningsresa är ju undantagen) denna sommar. Något tiotal har handelsfartyg har kunna passera de senaste somrarna, men inte denna.

Till detta med klimatmyterna tillkommer det faktum att de goda nyheterna inte uppmärksammas. Vem har hört att vi pga den ökande koldioxiden har en grönare jord än på många hundra år, kanske tusentals år. Har något tänkt på att vi inte hört om någon svältkatastrof i västra Afrika, strax söder om Sahara på flera år? Nä, tänkte väl det.

Till slut: Jordens medeltemperatur (Lower Troposphere) för augusti var +0,199 grader högre än 30 årsmedelvärdet för perioden 1981 – 2010. Detta innebär att det inte skett någon temperaturökning sedan 1998! Sedan dess har den svängt kring detta värde.

måndag 25 augusti 2014

Om lördagens händelser i Limhamn



Jag har svårt att bli upprörd över situationen i Limhamn, då en ung man blir påkörd av en polisbuss. Hur det är med Polisrytteriet kan jag inte bedöma, men situationen med bussen är ganska väldokumenterad och jag har sett scenen flera gånger. Den unge mannen har gott om tid att flytta på sig, men står kvar och låter sig påköras. Det är ju rätt dumt. Ett steg tillbaka och inget hade hänt, men jag får känslan av att han vill att det skall hända. Ger man sig in i leken, får man leken tåla, åtminstone inom rimliga gränser. Ingen blev som tur var allvarligt skadad.

När det sen gäller huruvida det var rätt att tillåta Svenskarnas parti att hålla sin manifestation så har jag svårigheter med t ex Jonas Sjöstedts argumentering. Jag har inga som helst sympatier med Svenskarnas parti. Att totalt vägra vissa riktningar (vad är Svenskarnas Parti?  Knappast ett parti i vanlig mening) att hålla tal eller manifestera sina åsikter är dock vanskligt, hur otrevliga de än är.  Kanske inte för en stalinist men för oss som bekänner oss till en liberal västerländsk demokrati. Det har sagts av klokare personer än mig: ”Jag har inget till övers för dina åsikter, men jag kan tänka mig att slåss (inte i bokstavlig mening dock) för din rätt att framföra dom”. Jag uppfattar att polisen gjorde det man kunde genom att förvägra Nazisterna att hålla sin manifestation där de ville, mer centralt och flyttade den till Limhamn. Så långt kan man gå, men där går nog gränsen, sen får gamla stalinister som Jonas Sjöstedt säga vad dom vill.

fredag 22 augusti 2014

Hamilton ger sig inte – alla ska betala för tv



Jag har skrivit om detta förr men nu är Eva Hamilton ute igen. ”Hamilton ger sig inte – alla ska betala för tv, kan man läsa på SVTs hemsida. ”Annars riskerar vi att de äldsta så småningom kommer att ta en orättvis stor andel av notan för public service”. Hon använder således något slags rättviseargument. Det skiner dock ganska klart igenom att hon egentligen bara är ute efter mer pengar.

Saken är ju den att detta problem kan ju SVT själv lösa. Gör som BBC avser att göra, avgiftsbelägg alla Playtjänster. De som betalar licens skall ju givetvis få ”inloggninsguppifter” eller vad som behövs beroende på vilken teknisk lösning man väljer. Man skall inte behöva betala för samma sak två ggr. Som jag tidigare nämnt kan man då även lösa problemet med att vi som på deltid vistas utomlands, inte kan se det vi betalat för med licensavgiften, utan att ta till diverse knep och extra kostnader. Ge dig nu Hamilton och inse att ditt problem är väldigt enkelt att fixa, bara man vill!

torsdag 21 augusti 2014

Egotrippade (SR-)journalister!



Usch, vad jag ogillar när journalister intervjuar journalister. Det har tyvärr blivit väldigt vanligt, t ex i radion. Vad som även blivit vanligt är att detta och andra motsvarande inslag drar över och inkräktar på fasta inslag, framförallt väderleksrapporterna som verkar vara lovligt villebråd i detta avseende. Det är numera det normala att inslagen före väderleksrapporten i P1, drar över så att uppläsaren från SMHI måste korta, eller att man helt enkelt bara tonar bort uppläsningen. Detta händer dagligen.  I morse t ex intervjuade en journalist en annan om den intervju som just gjorts med FP-partiledaren Björklund. Man tog dryga 2 minuter från vädret, så det blev ingen kort sjörapport, bara landväder i rapporten före 8:a nyheterna.

Detta är för djävligt.  I synnerhet då det beror på att egotrippade journalister pladdrar på och/eller för att man sänder jinglar och annonser för kommande inslag, på det mest tjatiga sätt.

Skärpning Sveriges Radio!