Hur kommer Covid-19 att utvecklas under vintern? Kommer det att bli värre? Utvecklingen nu i november i Norr- och Västerbotten, som under våren och sommaren inneburit väldigt få fall, går väldigt fort nu. Vi har i våra två län siffror som är helt jämförbara med läget i Spanien! IA (antalet insjuknade under 14 dagar per 100000 invånare) är t ex helt jämförbart, ca 300 – 600. Att det inte är så ”skrikande” siffror totalt beror ju på att vi är så få invånare. Det är naturligtvis svårt att säga hur det skall gå, men de ”vanliga” säsonginfluensorna brukar slå till hårdast på vintern. Det finns flera orsaker till detta:
· * Vi vistas mer inomhus. Risken för smitta är alltid större inomhus än utomhus, pga att det är bättre ventilation utomhus.
· * Virus ”oskadliggörs” i viss mån av värme och UV-strålning från solen.
· * Våra slemhinnor i andningsvägarna blir känsligare i kallt och torrt klimat.
· * Större sannolikhet för aerosolspridning vid torrare förhållanden.
Om de tre första punkterna skall jag inte uttala mig, det ligger utanför mitt kunskapsområde. Mitt intresse i detta sammanhang är aerosolspridning. Kunskapen på detta område är i allmänhet mycket begränsad och om SARS-CoV-2 som viruset som förorsakar Covid-19 heter, nästan obefintlig. Som en jämförelse kan vi konstatera att ett gammalt känt virus som mässling tills för ca 30 år sedan INTE ansågs smitta genom aerosol. Detta har man haft anledning att ändra på. Mässling smittar genom aerosolspridning. Om det gör det för att det är väldigt smittsamt och att det behövs väldigt få viruspartiklar för att överföra smittan, eller om mässling uppfattas som väldigt smittsamt just för att det smittar genom aerosol är nog inte helt klart. Vad är orsak och vad är verkan helt enkelt?
Vad är då aerosol. Jo, det är mycket små partiklar eller droppar. Något som kan vara förvirrande är att virus oxo är partiklar, men de är ännu mindre, många gånger mindre än vad vi oftast säger att aerosolpartiklar är. En aerosolpartikel kan således innehålla många viruspartiklar. Teoretiskt hundratals, jag tusentals eller mer. En aerosolpartikel är så liten och lätt att den kan sväva i luften. Fallhastigheten är så låg att turbulensen (rörelsen) i luften gör att den i praktiken aldrig faller till marken. För detta krävs att den är mindre än några µm, dvs några tusendels mm. Nu blir ju gränsen mellan droppar och aerosolpartiklar lite flytande. När man pratar om droppsmitta och att avstånd på 1 – 2 m för att undvika droppar måste fallhastigheten och därmed droppstorleken vara väldigt hög. Åtskilliga tiotals eller hundratals µm. Vad som är aerosol och vad som är droppsmitta blir därför lätt en semantisk fråga. Ett sätt att se det är att aerosol kan vi inandas och få deposition i luftvägarna, medan droppsmitta deponerar utanpå och förs in i kroppen med sekundär kontakt, t ex efter att vi kliat oss på näsan. Väldigt små aerosolpartiklar har svårt att deponera i andningsvägarna, vi andas in dem och de åker oftast ut lika fort. Det finns emellertid forskare som studerar extremt små aerosolpartiklar och hävdar att de är de allra farligaste när det gäller t ex avgaser. Mängden inverkar förståss. Hur som helst kommer extremt små partiklar att innehålla få virus, om några alls. Det mesta av forskningen på hur aerosol infekterar är gjord på 1950- och 60-talet och gjordes på små primater (t ex makaker). Skalning mellan olika stora system (t ex makak – människa) är mycket vansklig.
Studier på SARS-CoV-2 har visat att åtminstone de minsta partiklarna, vid hostning, nysning och prat, inte innehåller virus i någon större omfattning.
I en översiktlig och diskuterande artikel i The Lancet (se nedan) påpekar man att partiklar i området 60 – 100 µm, dvs avsevärt större än vad man normalt definierar som aerosol, färdas bortom de rekommenderade avstånden, dvs bortom 2 m.
Hittills har man inte sett att luftburen smitta (genom aerosol) har haft någon stor betydelse. Beror detta på att det krävs väldigt många viruspartiklar för att kunna förorsaka sjukdom och att det är osannolikt att aerosol kan åstadkomma detta, eller beror det på att vi inte har kommit till vintersäsongen än? Tecken finns ju på att dosen är avgörande för hur allvarlig infektionen blir. Låg dos från aerosol kanske utvecklar Covidinfektion. I mars kanske vi vet, men då kam det vara så dags.
Nu kommer vi in i en ny säsong med andra förutsättningar. Är det så att vi i Norr- och Västerbotten börjar se en förändring, att vi börjar se luftburen (aerosol) smitta?
Sammanfattning:
· * Det kan inte uteslutas att aerosolspridning, eller t o m spridning av partiklar större än så kan förorsaka luftburen smitta (se t ex artiklar från CDC och WHO nedan).
· *
Luftburen smitta
tränger djupare ner i våra andningsvägar. Innebär det större risk?
· * Vi går mot en period när vi är känsligare och när större partiklar som under sommarförhållanden skulle falla till marken torkar upp och ”flyger längre”.
· * Vi kommer att vara mer inomhus.
· * Munskydd ger sämre skydd för aerosol än för större droppar.
Det kommer kanske inte att räcka att hålla avståndet, vi kanske måste utöka det. Statistiskt är 2 m (minst) 4 gånger bättre än 1 m och 4 m 16 ggr bättre.
https://www.who.int/news-room/q-a-detail/q-a-how-is-covid-19-transmitted
https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/more/scientific-brief-sars-cov-2.html
https://www.thelancet.com/journals/lanres/article/PIIS2213-2600(20)30514-2/fulltext
