Rektorsinflation

Förhoppningsvis har jag missuppfattat det som skrivits i tidningen, VK (Västerbottens–Kuriren) den senaste tiden, men i så fall har journalisterna totalt misslyckats.

Det handlar om lärarbristen och då i synnerhet den i byn Botsmark några mil norr om Umeå. Jag har uppfattat följande:

De hade ingen lärare för några dagar sedan.

Alla elever skulle då bussas till en annan by, Bullmark, några mil närmare stan.

Det rör sig om totalt 8 elever i årskurs 1, 2 och 3. En klass för de tre årskurserna.

Rektorn för Botsmarks skola har nu lyckats rekrytera en vikare varför det omedelbara hotet är avvärjt, men frågan har inte lösts på längre sikt.

Rektorn fortsätter rekryteringsförsöken.

Kan det verkligen vara så att det finns en rektor för skola med 8 elever och ingen egentlig ordinarie lärare? I så fall kan väl rektorn ta hand om den undervisningen, eller?

När alla andra sektorer i Sverige har plattat till sina organisationer och minskat antalet chefsnivåer, så har skolan ökat sina. Detta bygger jag inte bara på Botsmarkshistorien, utan detta har jag noterat under en längre tid. Numera finns det rektorer på varenda liten ”skitskola”, förlåt uttrycket. Oftast finns det t o m 2 rektorer.

När jag började skolan hade vi ingen rektor på ”storskolan” (sörböle centralskola) som var centralskola för en hel hoper byaskolor, alla av större dignitet än vad den i Botsmark verkar vara. Vi hade en Överlärare (Sjöström, f ö bror till Henning Sjöström) och han torde i praktiken ha varit rektor, med någon undervisbingskyldighet. Han blev så småningom Skoldirektör och det kom en EN rektor (och en studierektor) till Sörböle, men inga till byskolorna, i Stackgrönnan, Innervik, Ragvalsdträsk, Skråmträsk och Klutmark (glömde jag någon nu?). Även dåvarande rektorn (Arvidsson hette han) undervisade, t ex oss i gymnastik när vi gick i sjätte klass. Även studierektorn (Birger Andersson, fantastiskt bra, men glömsk) undervisade t ex oss i svenska i 8:de och 9:e klass! När mina numera vuxna barn växte upp hade rektorsinflationen börjat. Det fanns en rektor på varenda skola, även de som bara hade låg- och mellanstadium. En del skolor hade två, den andre kanske ersatte studierektorn, vad vet jag, det kan ha varit nån slags jämlikhetsgrej, kanske).

MEN ATT HA REKTORER FÖR SKOLOR SOM NÄSTAN INTE FINNS!

Har jag uppfattat fel? Rätta mig gärna!

Ett på flera sätt USCHLIGT OS!

Nu är OS, Olympiska spelen 2016, över. Det var ett på många sätt ”USCHLIGT” OS!

Varför det?

  

1.  Trots att det gick i ett land som ”bara” är 5 timmar senare än vi som använder centraleuropeisk tid, gick nästa alla intressanta tävlingar på den mest olämpliga tiden för oss.
2.  TV-sändningarna gjordes av Viasat/TV3. Reklam, reklam, reklam. Det hade inte blivit bättre med TV4, snarare ännu värre, men fler hade kunnat se.
3.  Många tävlingar har känts avslagna. Jag såg inte 1500 m finalen, MEN, Gunder Hägg sprang 7 sekunder snabbare än vinnaren, FÖR MER ÄN 70 ÅR SEN, PÅ KOLSTYBB! Det finns fler exempel.
4.  Sverige gör ett tämligen mediokert OS. Jodå, visst fanns det positiva inslag, men som helhet…. Blaha.

Kort sagt, jag brukar tycka att OS är en höjdpunkt i tillvaron, nu lämnar det mig ganska oberörd!

FAKTISKT!

Ny fasningsledning (RG210/U)

Provar nu fasning med 6,7 m RG210/U (92 ohms koax med våglhastigheten 0,85) Lite bättre anpassning jämfört med 5,2 m RG58C/U (52 ohm och våghastigheten 0,66). 1:1,7 västerut, 1:2 österut. Det går nog att justera resp element så de är mer lika. RG59 (75 ohm)kan vara ett alternativ som borde prövas.

Så här ser det ut i den östra matningspunkten (end fire) när man "beamar" västerut. RG213 kommer från transcievern, den vita är RG210 som i andra änden är ansluten till den andra västra vertikalen.

RG210 har många nackdelar, t ex att den har yttre hölje av glasfiber (kliar nåt förbenat), men även fördelar, t ex att den är "luftisolerad". Mellan innerledare och skärm finns innerst ett antal teflontrådar som spacing, sedan två lager lindad teflonfolie. Ingen stor risk att man smälter teflonet.

Första försöket med två fasade vertikaler

Det fösta försöket med två fasade vertikaler för 20 m är nu i gång.

Det är svårt att se men här finns två vertikaler på 5 m avstånd. Den vänstra använder "parasollankaret (gul hatt) och den högra (vid pallen) har även en parallell vertikal för 15 m. Bortse från det liggande maströret med 4 elementaren för 2m!

Detalj på den mycket enkla anslutningen.

Väldigt enkel anslutning. Tyvärr har jag inga radialer till den här vertikalen (däremot en massa till den andra, men de vill jag behålla och jag har slut tråd, just nu).

Dessutom tror jag att denna är en aning för lång och jag hittade ingen resonans på 20 m när jag bara kopplade upp den enskilt. SWR var precis 3:1 över hela bandet och ingen antydan om att resonans fanns längre upp eller ner. Jag vill inte kapa innan jag fixat ett antal radialer. Just nu är det bara själva fästet nerskruvat i jord som motvikt.

Det råkade falla sig så att jag hade två koaxialkablar med kontakter som var 13,5 respektive 8,25 m långa. En skillnad på 5,25 vilket när man tar hänsyn till våghastigheten i RG213 bör bli ca 135 graders skillnad, vilket är vad jag eftersträvar. Nu hade jag tänkt mig en 5 m kabel mellan vertikalerna och att man ansluter i respektive ända (end fired), men detta ger samma effekt, dock med den nackdelen att jag inte kan ansluta den kortare kabeln till den östra "pinnen", vilket gör att det bara går att "beama" österut just nu. Hörde en JA-stn det första jag gjorde! Han ropade nån annan som inte hörde honom och försvann så jag kunde inte ropa.

Parasollhållare för vertikaler?

På Biltema finns en  sk parasollhållare som skruvas ner i backen (motsvarande finns även på Clas Ohlsson, men heter där jordankare och är något dyrare). Själva "hållarens" inre diameter är 67 mm, men det fina i kråksången är att det finns plastinlägg för diametrarna 23, 37, 41, 49 och 54 mm. Det innebär att man kan med lite trix få det rör man stoppar ner isolerat från jord, om man nu vill det. Detta gäller den övre delen i botten får man hitta på något själv i så fall och det är inte så svårt. I exemplet nedan hade jag teflonbussningar som passade perfekt. Det "konar" ju av som syns på bilden så exakta mått är inte så viktigt. Varje inlägg har en slits för låsskruven, men om man vrider det innersta inlägget man använder "ur fas" så har man fortfarande röret isolerat samtidigt som det kan fixeras.

På bilden nedan ses ett alternativ med 20 mm aluminiumrör, där jag använder alla inläggen dvs det minsta på  23mm. Vid sidan av ligger ett ännu oanvänt fäste, med den spak man använder för att skruva ner fäste. Detta kan nog bli bra. 75 kr på Biltema, någon femma till hos "Clas i Sjön".

Vertikalen kompletterad

I dag har jag kompletterat "sandpiper" dvs en multibandsvertikal för 6 till 160 m, som jag tidigare modifierat så att jag kortslutit  trap/spole för 160 m (offrat det bandet) och fått en fullvärdig 1/4 - vågs vertikal för 20 m. Detta har jag beskrivit tidigare. Dagens komplettering innebär att parallellt med sandpiper ansluts en 1/4 våglängd för 15 m (idé a la Karl Rothammel, sid 347, kap 10.5.2 i 8:e upplagan av Antennenbuch). Det var ganska enkelt mha några rörklammer och en vertikal jag hade i "skrotlådan" sedan tidigare. Bilden visar fastsättning och anslutning, det hela mycket enkelt.

 

Sandpiper till vänster, den nya vertikalen till höger. Den elektriska anslutningen mellan de två vertikalerna sker med den blå isolerade ledaren som ligger diagonalt i bilden.

 Nästa bild visa samma sak från ett annat håll.

 

Det är lite rörigt med alla radialer och växtlighet, men jag tror det framgår hur det hänger i hop.

Den sista bilden visar (nästan) hela antennen. 

Det kan vara lite svårt att se, men strax nedanför 160m trap/spolen sitter tre små horisontella spröt med varsin trap/spole, för 80 m, 40 m samt 10 m. Det finns ytterligare fyra sådana som inte används just nu (30 m, 20 m, 17 m, 15 m), 20 och 15 m behövs ju inte då då det finns fulla 1/4 vågor för de banden.

Hur fungerar det? Jo, 80 och 40 m som förr, det går att stämma av den på en del av resp band. I mitt fall 3766 -3775 KHZ resp 7010 - 7110 KHZ med SWR under 1,5:1 och mitt i området 1:1. Som antenn betraktat är det ju en halvtaskig kompromiss. På 20 har som jag tidigare beskrivit det bara funkat fint och det är inte sämre nu. SWR 1:1 över hela bandet! Hör många DX, kör några med 100 W på SSB och CW. På 15 m är antennen ca 30 - 40 cm för lång och SWR är 2:1, men det skall kapas till. Har inte kört nåt än men den verkar lovande. på 10 m, tja, sådär, går att använda, men det är ju så sälland konds...... SWR är svår att få ner, men jag är tveksam om jag hittat rätt resonans och jag har inte lagt ner så mycket. 6 m går att köra som den är, men då antennen i det fallet är 3/4 våglängder lång strålar onödigt mycket uppåt. Man kan lyfta av allt ovanför de vertikala delarna (ett handgrepp) och får en kvartsvåg på 6. Som sådan har jag kört 9 länder (längst bort I4, S5 och EI ) på två öppningar med sporadiskt E i sommar. Det får duga.

Tillägg 2016-08-04

Smärre justeringar gjorda, dels är matningspunkten uppflyttad en aning så att det blir en kortare ledare mellan den ursprungliga antennens matning och 15 m vertikalen. Dels är själva vertikalen kortad  20 cm. Detta gör att resonans nu är mitt på bandet, med SWR 1:1 över 200 KHZ och ca 1,5:1  vid bandkanterna (21,000 och 21,450).

Bild på antennernas nedre del.

:

Monobandaren nertagen!

Hej, igen, nu har jag med hjälp av mina fantastiska grannar Robert och Helena, som gjorde grovjobbet, tagit ner min 4 elements monobandare och mast. Antennen i fråga har suttit uppe i 30 år! Det är fantastiskt att allt inte var mycket värre.

Här ovan kan man se hur Robert jobbar. Tack kära grannar. Tack oxo för att ni stått ut med min antenn när den "levt rövare" under tidigare vinterstormar!